fredag 13 maj 2016

Ta steget, men inte göra det fullt ut

Bestämde mig för typ 2 dagar sen att jag inte tar någon överdos idag, jag skjuter på det tills nästa vecka.

Jag mår bara rätt allmänt kasst, haft ont i kroppen (kan bero på slarv med träningen) och bara en jobbig känsla av nedstämdhet som pågår hela tiden, dygnet runt. Stressad är jag också, men sen är det tentaperiod just nu. Så försöker plugga så mycket jag orkar.

Sen fick jag veta igår av chefen att mitt sommarvik jag skulle få på 80% skulle bli färre % och under färre veckor. Var typ 40% jag skulle få. De hade tydligen missbedömt behovet och "alla" vikarier hade drabbats. Men om 2 v skulle de veta säkert och jag kanske skulle få mer. Jävligt kort varsel. Vill helst inte börja jobba på något nytt ställe, det är skönt när man kan rutiner o så. Men måste typ ringa runt nästa vecka för o ha någon backup. Både tentaperiod o så ska jag leta jobb också, livet leker verkligen. Eller så gör det inte det.

Vill dö. Kanske gör jag det. Eller så kanske jag inte vågar hela vägen ut så blir det bara så mesigt. Hittade på fass om en ask tabletter jag har hemma som tydligen var väldigt toxiska.. Fast jag är anonym så känns det jobbigt o skriva. Jag frestas att ta dem, men jag vågar liksom inte ta steget fullt ut, inte med ett läkemedel som är mer åt det "absoluta" hållet (vet ej om mängden räcker dock). Jag vill egentligen inte dö, men jag orkar inte leva. Så jag kanske tar massa andra tabletter i suicidförsök, för jag är för trött på livet. Jag kommer hoppas att jag dör. Men jag är inte riktigt i stadiet där jag gör det helhjärtat med de farligaste tabletterna.
Svårt att beskriva. Jag är liksom inte ute uppmärksamhet. Men jag känner mig desperat för att livet är för tungt därav planerna. Det kanske finns någon annan som känt liknande?
Jag är så himla trött på att leva ett liv där jag mår dåligt, jag vill kunna njuta av livet, inte känna en hemsk tomhet inuti mig.

2 kommentarer:

  1. Nu lade du precis ord på den känsla jag har i perioder "Jag vill inte dö, men jag Orkar Inte leva" Precis så, tack!

    SvaraRadera