Fick en kommentar jag tänker svara öppet då kanske det är fler som undrar.
Jag vet inte vad jag ska säga - jävligt triggande bild, men det vet du att några kommer att tycka. Men eftersom du la ut den så måste jag fråga - varför lägger man ut bild? Varför nöjer man sin inte med att skriva om det?
För mig kan en text vara jävligt mycket triggande också. Jag lägger upp dessa bilder för jag är ledsen för stunden, jag orkar inte skriva en text. En bild kan säga mer en tusen ord.
Men även för att min blogg är som en dagbok för mig. Jag vill kunna se tillbaka, både med bilder och text hur det har varit för mig. Hur livet förändras, både inombords men också hur mycket min hud har påverkats av mitt mående. Jag kan kolla tillbaka på bilder både på datorn och bloggen och se hur huden förändras. För att se hur mycket mer min hud förstörs. Desto längre tillbaks jag kollar tillbaka, där min hud hade färre ärr, blir jag bara ledsnare och ledsnare, för jag vill ha det tillbaka så. Jag vet att det inte är möjligt, men det gör mig lite lite mer motiverad att arbeta bort mig från självskadandet. Jag vill inte försöka förtränga att några fler sår inte gör så mycket skillnad. För jo det gör det, det blir fler ärr och det är lättare att bli påmind av bilder. Jag vet inte om jag någonsin kommer försvinna från självskadandet, men fler saker som motiverar att inte göra det, desto bättre. Det är mitt sätt att tänka.
Min frustration över livet kommer ut i bloggen, både i bilder och text. Jag är inte ute efter att trigga någon. Har även skrivit i min presentation att man ska kolla på egen risk. Människor blir triggade av olika saker, både bilder och text och alla har ett val om de vill läsa/kolla. Jag förstår ärligt talat inte varför många tycker det är så fel att visa upp bilder på sår/ärr, men inte på texter som kan trigga. För mig är det samma sak. Gillar man inte bilder på sår så kanske inte min blogg är något för en.
Mitt liv är tragiskt, jag vill inte linda in det.
Är det någon som undrar något mer?