onsdag 4 maj 2016

Stesolid, oro om att få det utskrivet eller ej..

Behövde förnya mitt stesolid recept, senast var i november (duktig jag är), men jag är hela tiden rädd att läkaren tycker att jag inte behöver stess längre. Har tidigare gjort som att "snålat" och inte tagit fast jag behövt, för att vara "duktig" för läkaren för fortsatta recept. Är säkert inte något ovanligt beteende.

Det är inte min ordinarie läkare som skriver ut, utan slutenvårdsläkaren. Han förstår att jag faktiskt behöver det, inte bli hög, "vara ner en kväll", eller ja felaktiga beteenden för benso. Öppenvården.. Ja vad ska man säga? Läkare slutar, hyrläkare, sen att alla läkare har sina egna idéer. Typ vissa vägrar skriva ut speciellt till en borderlinebrud som mig... Eller bara vägrar o tycker det är en "skitmedicin". Vad han rekommenderar kan vissa läkare bara skita fullständigt i. Öppenvården vet att jag får det från honom. De gillar inte det riktigt. För egentligen så "kör över" (som jag ser det) han sina kollegor, men jag gillar att han står upp för sig själv och kan köra sitt race.

Ringde avdelningen för att förnya. De sa att för tillfället jobbade han i en annan del i psykiatrin. Alltså jag fick panik, vem fan ska skriva ut åt mig då??? Jag har önskat benso från andra läkare tidigare.. Ser knappast snyggt ut i journalen. Så har slutat prata om saken, så det försvinner längre ner o kanske glöms.. 
Men ringde där han jobbade nu, men kom inte fram. Skulle till psykologen igår, så gick förbi receptionen där han jobbar. Det kändes typ hopplöst, de kunde inte boka tid hos honom eller någonting. De kunde lämna en lapp typ där jag bad om att förnya receptet och att jag vill att han ringer.. 

Alltså, typ en timme senare ringde han!!! Blev så glad!!! Han hade förnyat o jag pratade om min oro, typ hur jag ska få tag i honom. Att jag har levt med den här ångesten så länge, det började bli riktigt jobbigt i tonåren. Att jag inte tror att det kommer funka utan i framtiden för det har alltid varit såhär. Jag kan liksom bryta en negativ spiral med stesolid, för annars blir det bara värre o värre o värre. Det slutar aldrig. Han verkade ha greppat det här. Han skulle jobba på avdelningen igen, så kunde ringa dit nästa gång. Han berättade lite om praktiska saker gällande receptförnyelser. Han sa att jag använder det på ett sunt sätt (så sunt det kan vara att ta benso haha..). Sen halvt skämtande om att han kunde skriva ut det i åratal till mig. Men en bekräftelse att han kunde skriva ut det de kommande åren var en sån lättnad. Jag är typ asrädd att förstöra förtroendet, så de perioderna jag mår sämre o äter mer, så kommer jag ändå "snåla", bryter jag förtroendet så är det kört. Han är hård. Har hört av andra att han sällan skriver ut benso. Han gillar inte benso. Men han kan ju också se när det behövs, hade jag förnyat varje månad så skulle han troligen tycka att det var osunt o så får jag det inte mer.

Det som känns lite segt kring det här är att jag i princip måste "följa" honom för receptförnyelser.. Jobbigt att man ska behöva ha det alternativet i svensk psykvård.
Men en som jag som har en GAD diagnos, som tänker worst case, typ tänk om han dör, hur gör jag då? Lite fånigt jag vet.
Alltså aslånga texten jag skriver om en receptförnyelse. Men ett recept som gör att jag fungerar i långa loppet, ibland behövs 1 tablett varannan vecka o ibland lite oftare. Något som har gjort mig otroligt lättad. Så skönt att bara skriva av mig om det här. Att ha tryggheten om att jag får det jag behöver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar