Imorgon ska jag upp hela jävla cptidigt till skolan o jag har sån ångest. Vill inte vill inte vill inte vill inte. Det känns som om jag mår bättre när jag har varit ledig ett tag. Borde plugga deltid och sjukskriven deltid känner jag, men jag har inte råd. Sen där det med att de gjort om utbildningen, att min termin är sista på "gamla" programmet. Skulle säkert behöva läsa till en termin extra bara för att jag inte kan komplettera allt. Skulle suga. Vill bara bli klar, och så får jag läsa massa extra.. Undviker det gärna.
Men, en vecka till då, 4 heldagar och en inlämningsuppgift. Kanske att jag behöver lägga till ytterligare en heldag pga sjukdom förra veckan. Får se vad läraren säger. Sen blir det förhoppningsvis en lugnare period i skolan.
Jag har såna fruktansvärda biverkningar av en medicinhöjning. Mår såååå illa på morgonen och ibland kräks jag. Det är hemskt. Det värsta är när jag kräks upp concertan på morgonen, för då hamnar jag typ i dvala. Hur har jag klarat mig utan centralstimulantia? Skulle säkert va sjukskriven nu om jag inte hade börjat med concerta. Hade klarat max ett halvår. Har börjat med ritalin 10 mg på eftermiddagen och jag känner typ inget?
Alltså läkaren vill glesa ut våra träffar men jag vill ju inte det!! Jag vill prova typ elvanse o sen lägga till en korttidsverkande mot eftermiddagen. Men läkaren tycker det är för riskabelt o det tycker jag med egentligen, mitt i när jag har så intensivt med skola och allt. Men jag funderar också om det kommer komma en bra tajming? I sommar jobbar jag, förvisso ca 80% men ändå tillräckligt. Så när är den rätta tajmingen?
Han är villig till elvanse, men till den korttidsverkande är det ett tvärnej. Ska inom sinom tid byta läkare och då lägga fram önskemålet igen. Ogillar läkare som säger tvärnej.
Har börjat på DBT, nu är orienteringfasen slut så nu är det på riktigt och jag tycker inte om det alls. Hon vill att jag ska lämna bort min tablettsamling men jag vill inte. Hon vill inte gå till nästa steg förrän det är ordnat. Alltså hatar det. Känner panik, vill inte lämna min utväg. Har tagit två mindre överdoser i veckan pga ångest av detta, inga farliga, bara självdestruktiva. Min förra psykolog jobbade mer åt att ignorera det destruktiva och ta fram bra saker, som återhämtning bla. Har hon känt sig orolig så kommer det upp givetvis. Så då har det självdestruktiva minskat, o nu har det ökat igen pga att det kommit upp till ytan? Aja, vi får se hur det urartar sig.
Alltså läkaren vill glesa ut våra träffar men jag vill ju inte det!! Jag vill prova typ elvanse o sen lägga till en korttidsverkande mot eftermiddagen. Men läkaren tycker det är för riskabelt o det tycker jag med egentligen, mitt i när jag har så intensivt med skola och allt. Men jag funderar också om det kommer komma en bra tajming? I sommar jobbar jag, förvisso ca 80% men ändå tillräckligt. Så när är den rätta tajmingen?
Han är villig till elvanse, men till den korttidsverkande är det ett tvärnej. Ska inom sinom tid byta läkare och då lägga fram önskemålet igen. Ogillar läkare som säger tvärnej.
Har börjat på DBT, nu är orienteringfasen slut så nu är det på riktigt och jag tycker inte om det alls. Hon vill att jag ska lämna bort min tablettsamling men jag vill inte. Hon vill inte gå till nästa steg förrän det är ordnat. Alltså hatar det. Känner panik, vill inte lämna min utväg. Har tagit två mindre överdoser i veckan pga ångest av detta, inga farliga, bara självdestruktiva. Min förra psykolog jobbade mer åt att ignorera det destruktiva och ta fram bra saker, som återhämtning bla. Har hon känt sig orolig så kommer det upp givetvis. Så då har det självdestruktiva minskat, o nu har det ökat igen pga att det kommit upp till ytan? Aja, vi får se hur det urartar sig.
Vad fint att du skriver lite! Vill så gärna höra hur det går för dig :)
SvaraRaderaDet låter helt rimligt att du behöver lämna bort din tablettinsamling även om jag förstår att det känns sjukt jobbigt. Små steg får man ta.
Kramar <3