Imovanedimma

Just nu ligger jag i sängen och har ont, jävligt ont. Har legat för många timmar. Tog en stesolid igår med en annan medicin, eller ja 3 tabletter av den. Av den kombon så slutar jag nästan tänka och det är så skönt, jag känner liksom inte så mycket. Sen däckar jag, men jag har ingen ångest över att jag kommer somna, för annars har jag alltid det. Så somnade vid 21, blev väckt vid 00 och gjorde mig iordning sen slocknade jag igen. Men vaknade 03.30 pigg, tog en imovane, insåg att jag inte kommer somna för jag är pigg pga hunger. Gick upp, innan jag åt så fick jag för mig att jag skulle göra rent mitt sår och skära i det gamla, sådär mitt i natten i en imovanedimma. Ville ta bort den utstickande delen av ärrvävnaden, men det gick inte så bra, utan det var ju fortfarande slamsigt inuti, som tur var så gav jag mig där och fortsatte inte medan jag var lite halvt borta av imovane.

Sen om jag inte somnar i tid på imovane så sover jag skitkasst vilket jag nu gjorde.

Sen har jag tagit mina morgonmediciner för sent idag, så kommer vara på aspissigt humör också, underbart. Mår så jävla dåligt.

Imorgon träffar jag läkaren och jag lovar han kommer plocka bort den jäkla medicinen som jag tar med stesolid med tanke på att ordinationen på det läkemedlet inte är så. Definitivt om jag nämner att det blir lite tyngre att andas när jag tar dem. Men hittar inget i fass om det så kanske är placebo? Då kanske han låter mig ha kvar det? Eller så nämner jag inte det med andningen. Får se. Snälla läkare hjälp mig med min ångest.

På onsdag träffar jag äntligen smärtläkaren, hoppas hon kan och vill hjälpa mig. För annars är det inte värt att leva mer om jag ändå bara har ont.