Dagarna känns långa och outhärdliga, försöker sova på dagen men det går inte att somna. Hatar dem långa outhärdliga dagarna.
Trodde läkaren skulle göra någon medicinjustering nu till helgen, men icke. Så bara att vänta tills måndag. Funderar hur länge jag kommer vara här, tidigare har jag bara varit inlagd 2-3 veckor. Betyder det att jag är utskriven nästa vecka? Vem vet, läkare kan ju plötsligt få för sig att ändra sig snabbt.
Har enorma skavsår på fötterna sen bältningen, då jag inte låg stilla. Hade strumpbyxor igår och när jag tog av mig dem så rycktes skorporna med. Så jävla smärtsamt och äckligt.
Saknar personalen från grannavdelningen, dock har de en helt värdelös överläkare. Här är överläkaren okej, men personalen känns distanserad. Känns som om många på den här avdelningen är "stammisar" eller hur man ska uttrycka sig, så känner mig så ensam.
Virrigt inlägg, men tankarna är lite varstans idag. Är lite dålig på att svara på era kommentarer ibland, men kan inte svara på appen, men jag läser och uppskattar dem.
Önskar ni något särskilt att jag ska skriva om? Eller har frågor? Är paranoid så svarar inte på vart jag bor eller pluggar och så öppet på bloggen, men mycket annat kan jag svara på!
Eller så kanske ni är nöjda som det är =)
Jag tycker det är så bra att du skriver så prestigelöst och utan offerkofta! Du vet att det är jävligt just nu och jag är tacksam att du delar med dig! Sättet du skriver på är fantastiskt för man känner att det kommer direkt ifrån hjärtat och hjärnan! du frågar om det är nåt speciellt vi vill att du ska skriva om! Jag är väldigt nyfiken på att höra hur allt började för dig med att komma in i vården och så? Hur fick du din/dina diagnoser? Vad får du för mediciner och funkar de bra? Vad har du för långsiktig plan och får du hjälp och stöttning som hjälper dig klara av framtiden bättre? MÅNGA frågor jag vet men jag tog chansen här när du frågade! Kram och hoppas du har fått se solen!
SvaraRaderaJag undrar liknande saker som Christian! :)
SvaraRaderaKram och krya!