tisdag 27 januari 2015

misslyckades

Jag mår så fruktansvärt jävla dåligt och känner mig så misslyckad. För vad? Jag klarade inte den senaste tentan. Jag hatar mig själv för att jag inte klarade den. Jag vet att jag borde vara stolt för att jag klarade de 2 omtentorna och rent högskolepoängmässigt så har jag klarat heltid om man räknar med omtentorna (1 poäng extra tom om man ska vara noga), men jag ville klara den här också.
Så nu har jag rester igen. Jag hade en tredje omtenta som jag inte hade orken att göra förra terminen. Vilket innebär att jag nu har 2 omtentor. Jag orkar verkligen inte med ännu en termin med att kämpa med det ordinarie + de jävla omtentorna, inte en gång till. Jag hatar mig själv.

Sen skar jag mig ikväll också, dock före jag veta resultatet på tentan. Men efter jag fick veta, så kände jag inte ett behov att skära mig (kanske för att jag gjorde det 2 timmar tidigar?), jag kände mig bara helt jävla tom och apatisk. Mina krafter sinar, jag orkar inte. Så jävla värdelös är jag. Min psykolog säger att jag hänger upp mig på prestationer för mycket, men det kommer från min barndom. Blev uppväxt med att om man lyckas är det självklart, inga komplimanger för det, misslyckas man så får man höra det: att man är dålig. Min mamma är inte från Sverige, och den uppväxtmetoden kommer från där hon är född. Att höra att man är dålig ska man bli peppad av typ.
Så det är självklart att man ska lyckas, men nu gör jag inte det. Jag lyckas inte ens med skolan längre.

Sen är jag så fruktansvärt irriterad på att blodet bara ska rinna från självskadorna så fort jag rör mig. Jag vet, mitt egna jävla fel. Men ack så irriterande. Ännu en grej, straffar läkare en med att sy fult om man självskadar? För sist jag självskadade så tejpade jag så gott det gick, det ser fan så mycket snyggare ut än när jag har sytt eller när någon annan har tejpat.

Ska träffa läkare imorgon, har hört att hon är bra. Så hoppas på det bästa. Sen har jag fruktansvärt dåligt samvete att min sambo är orolig för mig. Att han inte vågar lämna mig ensam efter det här misslyckandet med tentan. Jag förstår honom, för jag har ingen aning om vad jag kan ta mig till.

Jävla skitdag

3 kommentarer:

  1. Jag tycker att du är skitduktig som orkar plugga överhuvudtaget trots att du mår så dåligt! Var stolt över dej själv!

    SvaraRadera
  2. hoppas det känns bättre idag?

    SvaraRadera
  3. Du får inte vara så hård mot dig själv :(

    SvaraRadera