vilken är den sanna verkligheten?

Tog en stesolid för en timme sen och jag hoppas att tröttheten från den börjar infinna sig snart. Så att jag vågar på mig att sova. Är livrädd för att sova. Stesoliden gör att jag inte tänker lika mycket och då inte behöver tänka på all ångest innan jag somnar. För jag har alltid i princip panik innan jag somnar för jag är så rädd.. För när man sover har man ju ingen kontroll.
Sen att jag har fått hallisar av stilnoct för att jag inte riktigt lyckas somna på den gör det inte lättare att somna. I förrgår så tyckte jag det var trevligt att ha massa djur omkring mig innan jag somnade, lite sällskap. Sen brukar jag "känna" att jag ligger på något luddigt. Jag vet redan då att det är sömntabletten och inte verklighet, men dagen efter tycker jag det är sjukt obehagligt att tänka på hallisarna, för med hallisar har man inte heller någon koll.

Får lite av en existentiell kris, börjar tänka på om inte verkligheten med hallucinationerna är den "sanna" verkligheten, eller den verkligheten jag känner nu som är sann. Jag hatar dem tankarna. Vill verkligen inte fundera på sånt, vill inte ha ännu ett ångestmoment i min vardag.

Nu blev det ett tredje inlägg på ganska kort tid, men känner att ikväll är en kväll att skriva av mig på. Kanske intressant att läsa om mina tankar? Eller så kanske det är skittråkigt, vad vet jag :)